corona

Trista Coronavirus

Nu har jag kommit till en punkt när det börjar bli trist! Det är Coronavirusets fel!

Jag saknar så evinnerligt att komma ut i världen. Både nära och långt! 
Jag saknar så evinnerligt alla kulturevenemang jag brukar gå på!
Jag saknar så evinnerligt att åka och hälsa på!
Jag saknar så evinnerligt all input!
Jag saknar så evinnerligt!

Inte för att jag har svårt att sysselsätta mig!
Det är jag väldigt bra på.
Gillar att lära nytt och gillar att testa nytt.
Jag har både nya och gamla vanliga intressen.
Alla intressen tar tid och jag har ofta flow.
Tiden går fort.
Jag har inte tråkigt!

Men det är så evinnerligt trist med detta Coronavirusets begränsningar i livet.
Livet är ju nu och här.
Jag hatar begränsningar!
Jag hatar att bli styrd!
Fy fan vad jag hatar detta coronavirus!

Kan vi få slippa detta destruktiva virus nu … och Trump!
Så fort som möjligt!

Crazy Art by © Birgitta Rudenius


 

Corona, Blattar som byggde Sverige mm

Ja mycket handlar om Coronaviruset dessa dagar. Nej, jag är inte särskilt ängslig. Jag tänker inte åka utomlands, jag håller mig från folksamlingar och de som nyser och hostar. Jag har handlat c-vitaminer och Ipren. Samt extra av mina egna mediciner.

Det oroande är länder som inte klarar att hantera en situation som denna. Iran sticker då särskilt ut. Fy för Iran! Italien har lyckats sprida flera fall till Sverige men arbetar tappert på egen planhalva. Sverige har nu – äntligen – börjat agera. Krisnivån höjd ett snäpp och flygplan från Iran stoppas. Ett nytt fall idag. 14 totalt konstaterade.

TV4 startar en ny serie – Blattar som byggde Sverige. Precis som om vi själva inte gjort det, tänker jag. Vi ska alltid förneka oss själva. Hylla andra – inte oss själva eller våra förfäder. Adamo var tydligen först ut av ”blattarna” som byggt Sverige. Hon hade startat en tidning ”Amelia”. Byggde den Sverige!? Behövde vi verkligen en blaska till? Kunde vi inte klarat oss utan den? Man kan tänka många tankar. Visst är det bra med företagsamhet. Visst är det bra att jobb skapas. Men vilken nytta skapar egentligen en veckotidning ‘a la Amelia? Vilken onytta skapar den? Vem har tänkt färdigt här och granskat detta?

Det är lätt att känna sig vilsen i denna tid.

Jag släktforskar och känner mina rötter starkt. Är det i mina förfäders land jag känner mig hemma?
Eller är det i det land som ‘blattarna’ – tydligen – byggt?

Var finns balansen? Vem ska hyllas? Vem bygger ett land? Vem fråntas ett land? Vad blir det av ett land? Vems är det? När är man stolt över sitt land?

Jag gillar alla goda krafter som bidrar och medverkar för allas vårt gemensamma bästa.

Alla goda krafter!


Alla de andra – de som inte är goda krafter – de nedbrytande destruktiva krafterna … Fy för!


På Grävlingetånge